Halt!
H?r f?r ingen passera,
h?r kommer ingen f?rbi.
Du kommer aldrig ?ver n?t mera
s? g? ?r du sn?ll om ditt liv ?r k?rt.
?ver taggtr?den s?g jag min livskamrat.
Susanne st? och gestikulera.
Jag har g?tt h?r i tjugo ?r snart
men med en K-pist ?r det sv?rt att diskutera.
Jag gick l?ngsamt hem?t,
hem?t den kv?llen.
Skulle jag f? se henne igen?
Hj?rtat v?rkte, hj?rtat v?rkte.
Skulle jag bli hel igen?
En dag s? stod, s? stod den bara d?r,
en mur mellan mej och den jag hade k?r.
Vi bor tv? kvarter ifr?n varann
men en gr? prick ?r det enda jag ser av Susanne.
Vi skulle f? leva h?r,
vi skulle f? leva h?r,
vi skulle f? leva h?r,
vi skulle f? leva h?r.
Alla vackra rosor ?r v?ta
av blodet fr?n ert heliga korst?g.
Jag ska aldrig f?rl?ta
det som h?nde vid muren.
Jag har t?nkt j?vligt mycket,
mycket p? att fly.
Jag vill se hennes kropp,
jag vill smeka hennes hy,
h?ra hennes st?mma,
vara henne n?ra.
Jag ska viska
i hennes ?ra.
Vi skulle f? leva h?r...
Ja, jag vet, jag vet precis hur,
jag flyger ?ver eran mur.
? jag vet, ? jag vet,
Jag vet precis hur.
"I?ll be the acid spy".
Jag g?r vad jag vill.
Jag vet precis hur...
